I det svenska arbetslivet finns det en väldigt lång tradition av representativ verksamhet och ett tryggt skyddsnät i form av kollektivavtal. För arbetstagarnas del så har facken, individuella arbetstagarorganisationer och rikstäckande förbund gemensamt arbetat för att näringslivet i stort ska präglas av rättvisa villkor och löner.
För att effektivisera förhandlingar så har man kommit att välja ut ett antal områden som anses vara av särskild vikt. Detta gäller vanligtvis hur den individuella lönen justeras med regelbunden intervall, hur omfattande ledighet man har rätt till, pensionsfrågor och vad som händer vid eventuell arbetsrelaterad skada eller sjukdom. Dessa frågor regleras oftast i något som kallas kollektivavtal.
Vad är ett kollektivavtal?
När en organisation som representerar arbetstagare förhandlar med enskilda arbetsgivare, eller andra organisationer som i sin tur representerar arbetsgivare inom en hel bransch, resulterar förhandlingarna oftast i kollektivavtal. Detta avtal avgör sedan många av de anställdas rättigheter och förmåner. Genom kollektivavtal kan man därmed som arbetstagare uppnå avsevärt bättre anställningsvillkor.
Vad händer om min arbetsgivare inte är med i en arbetsgivarorganisation?
Många arbetsgivare som inte är med i en arbetsgivarorganisation väljer att teckna hängavtal. Denna sorts avtal innebär att de likväl förbinder sig att följa de kollektivavtal som organisationen ingår. Som anställd kan du därför fortfarande dra nytta av kollektivavtal, trots att din arbetsgivare inte är fackligt aktiv.
Men, om det varken finns kollektivavtal eller hängavtal?
Har din arbetsgivare inte ingått någon form av avtal med en representativ organisation så avgörs din anställning helt och hållet utifrån lag och ditt individuella anställningsavtal. Det kan innebära att du förmånsmässigt hamnar på en lägstanivå, och att du inte drar nytta av annars mer förmånliga anställningsvillkor. Då är det viktigt att du är engagerad och verkligen ser till att du får en kopia på ditt anställningsavtal, och att avtalet motsvarar de förväntningar du faktiskt har på din anställning. Annars riskerar du att hamna i en situation med en högst oklar anställning.
Vad ska finnas med i ett kollektivavtal
- Lön & arbetstid: Här ska uppgift om minimilön framgå samt din rätt att förhandla lönen årligen. Du har dock ingen laglig rätt till årlig höjning. Det ska finnas bestämda arbetstider (vanligtvis 40 timmar per vecka) samt uppgifter om övertidsersättning och vilka krav som måste uppfyllas för att övertid ska vara godtagbar.
- Semester: Du har alltid rätt till 25 semesterdagar enligt ”lagen om semester”. Men det är också viktigt att kollektivavtalet innehåller uppgifter om vad som gäller vid sparad semester. Det finns också i vissa branscher framförhandlade avtal där semesterdagarna ökar vid en viss ålder.
- Uppsägning: Uppsägning pga. arbetsbrist är den vanligaste orsaken till att företaget måste säga upp folk. I ditt kollektivavtal ska det tydligt framgå vad som gäller ifall din arbetsgivare eller du som arbetstagare vill avbryta anställningen.
- Försäkringar: Hur ser ditt skydd ut vid en arbetsskada, sjukdom eller föräldraledighet.
- Pension: Tjänstepension i avtalet är något man inte ofta pratar om. Fråga om hur tjänstepensionsplanen ser ut.
Behöver jag ett kollektivavtal?
Det finns ingen lag på att du måste ha vare sig ett kollektivavtal eller hängavtal oavsett om du är anställd, student eller egen företagare. Vill du läsa mer om olika alternativ kan du hitta det i vår sammanställning nedan;
För dig som är företagare
För dig som är Student
Anställningsvillkor som Student (Chalmers)
För alla som vill veta mer
Medbestämmandelagen på Wikipedia
Vill du skydda dig på arbetsplatsen?
Vill du få bättre skydd på din arbetsplats med bättre villkor och försäkringar? Då kan du gå med i facket. Jämför alla Sveriges fackförbund, inkomstförsäkringar och mycker mer direkt på vår sida. Du kan också hitta kontaktuppgifter och det närmaste kontoret för det fackförbund som passar dig bäst.